Damn, I'm addicted.
Min syster tipsade mig för många månader sen om en serie som hon bara älskade.
Jag som aldrig varit en serie typ, men som för första gången förra hösten lyckades börja följa Vampire Diaries.
Och ja, jag följer det fortfarande. (:
Hur som helst, tipsade hon mig om Supernatural och jag som var helt inne i min vampyr serie och dessutom Glee tyckte inte att jag hade tid.
Sen efter en lång helg som jag och syster hade lovade jag henne att ge den en chans.
Och Ja, jag fastnade som en myra i sockervatten. I lite över två veckor har jag nu sett fram till 50 säsongen, med andra ord har jag spenderat 4,860 minuter på den här serien, hittills. I morgon ska jag börja se säsong 6.
Okej nu ska jag då försöka förklara varför du borde se den här, men inom ramar som inte gör att du spenderar ett helt sportlov på att se på serier :P
Först och främst är den här serien så otroligt smart! Det finns ingenting i hela serien som lämnas till slumpen, allting händer av en anledning.
Dessutom är den väldigt biblisk och för er liksom jag haft Constantine som favorit film i flera år, förstår vad jag menar. Då jag tycker det är intressant med Bibliska händelser får ett pirr i magen så fort namn som Gabriel och Rafael dyker upp.
Sen är det ju det som fått mig att förälska mig helt i serien är att jag själv alltid varit den rebelliska lilla systern som hatat hela världen för att göra mig till den dom ville och nu efter alla dessa år har jag hittat tillbaka till min familj och mina två älskade stora systrar. Deras kärlek till varandra känns så äkta precis som jag känner för mina systrar visar dom varandra. Fast utan att säga det ordet som beskriver känslan lättast. (dom är ju trots allt män) ;).
Sen en sak till jag älskar är det underbara fotot i filmen, allt känns så vackert, så surrialistisk så otroligt perfekt.
En av mina favoriter är änglarnas vingar.
Dom är där, men dom syns bara under speciella omständigheter.
Det är en jätte vacker scen som jag älskade, när en ängel låg död i ett kaos av bilar.
Så flög en helikopter förbi med sökningslampa och man ser dom stora vackra vingarna.
se. bild
Sen alla underbara kommentarer och alla underbara skämt som hoppar in på dom konstigaste sätten.
Jag säger bara en sak, som jag tror min syster förstår.
"Personal Space"
Ang. min syster.
Alla ni som läser min blogg vet nog vem det är.
Men jag har äntligen förstått VEM hon är.
Jag tänkte på det här för flera veckor sedan men det var som ett slag i magen när dom påpekade det i den här serien också..
Jag har länge varit fascinerad av tanken på själsfränder, jag skrev tom en novell om det när jag var yngre.
Men av någon läskig anledning tror jag iallafall att jag hittat andra delen av min själ.
Min syster.
Vi är så läskigt lika, vi reagerar mycket på samma sak och vi älskar samma typ av filmer, böcker, musik etc.
Okej tänker ni, ni är systrar.. konstigt (?).
Men det är faktiskt det, mellan mig och min syster skiljer det 6 år. Det enda som höll oss samman när vi var yngre var faktiskt blodet.
Vi brydde oss inte så mycket om att lära känna varandra. Vi pratade då och då.. men då var det mest flum. Inte så mycket lära känna på djupet.
Men ändå är vi otroligt lika. Hon säger ibland att hon känner sig yngre än hon är och jag att jag känner mig äldre.
Det är som att vi är två olika sidor på samma mynt.
Insidan är näst intill identisk men utsidan har format oss olika.
Jag tror iallafall att jag hittat en del av min själ, i min syster.
Jag älskar dig stora syster ♥ ♥
Kommentarer
Postat av: christine
Naw, vad fint du skrivit.. Blev alldeles rörd. Mamma sa att du sagt det och jag känner likadant. Underbara lilla syster yster. Vad skulle jag göra utan dig? If you jump, I jump remember?
Trackback
