Grått och vått.

When the summerdays is long gone, and my heart have stopped beating for a while. Im dreaming, of better places with better humans, better friends or not friends. A place where my soul can get peace.
Long gone memories never past away, couse in my doomed heart they will always stay.


Sitter här då, en måndags eftermiddag som håller på att bli kväll.
Har sån hemlängtan att det svider i magen.
Längtar så enormt mycket som jag antar att ni redan har insett.

Satt och funderade tidigare idag på vad mitt liv egentligen innehåller. Och (deprimerade jävel) insåg att det faktiskt inte finns så mycket glädje ämnen i mitt liv. Och än mindre nu då min dator är sjuk i huvudet och min monster kamera har försvunnit i flytten.

Uttråkad som jag var snubblade jag in på Line's bilder från hennes Asien resa och förbannade mig över att jag gjort det.
Jag längtar äckligt mycket efter tiden i Thailand. Det gör nästan lika ont att tänka på det som när den där veckan i september / november 2007.

Varför gör dom minnena när man mådde som bäst mest ont?





Snart äre iallafall motorcyckel semester, kanske inte lika underbar som denna. Men det blir vad man gör det till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0