.

Someone told me long ago,
there is a calm before the storm.
I know, and its been coming for sometime.

---

Livet i korthet:
Prov i morgon, extremt förvirrad vad jag ska göra med mitt liv nu när den vita mössan åker på.
Kycklingen steks i stekpannan och jag sitter här.
Hela hemmet ser ut som om någon gått loss totalt här inne och jag har ingen lust att göra någonting åt det.
Känner mig så jävla deprimerad.
Magen har sagt upp sig också.
Ska nu äta bruna små saker i vatten..
Det påminner om sånt där bad salt man hade när man var liten.
Det smakade dock okej.
Jävla tarmar.
Sitter bara här och hoppas på ett mail med titeln "Intervju".
Måste ha ett jobb..


Johanna tänker:
Om du nu insåg att du hade gjort fel, varför gjorde du inte om och gjorde rätt? Kastade ut mig ur ditt liv igen?

Johan, vad ska jag ta mig till med dig?

Hur ska jag orka andas igen?

Om du nu inte vill att jag ligger med någon annan, varför ligger inte du med mig?

Hur kan du få komplex när jag tillfredställer mig själv om du inte gör det?

VARFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA NAIV OCH ENVIS!?

Just leave me lying here.