Att tämja en känsla.

=--♥-->
Love is kind of fucked up when your heart tells you one thing and youre brain tells you another. So If you ever wanna know how it feels to feel like me.
Put a gun trough you head .Live on the edge.




Chockade besked man fick igår då. Trodde inte att en människa som känt mig i ah snart ett halv år skulle märka någonting som ingen av mina vänner sen flera år tillbaka inte märker.
Tack men du kanske bör veta att det finns mycket du inte vet om mig, som jag inte känner mig riktigt redo att ta med dig, då det känns så enormt skönt att inte behöva vara ihåg kommen som den som mår skit och behöver folk runt sig jämt. Du ska iallafall veta att jag tycker så mycket om dig hjärtat ♥.

Idag hände det mig två konstiga saker. Först fick jag reda på att min BH stl måste vara en konstigaste och absolut svåraste att få tag på. Tack till Twillfit kommer jag snart få en BH som håller och som är i (för en gångsskull) rätt storlek. Hon som bekänade oss idag var helt underbar. Jätte glad och svarade på alla frågor. Och som ni vet, kan mina frågor vara konstiga ibland. Hon gjorde min förövrigt stressade dag mycket gladare :)

Det andra var att när jag skulle ta bussen till skärholmen och möta bästis ♥ för att tvinga runt honom i över en timma att kolla klänningar och skor. Han är sjukt bäst på sånt, dock fick jag inte med mig någonting hem förutom ett linne som jag råkade ta sönder. Kände mig stolt då jag fick på honom en märkes tröja. Som han sa "Men fan Johanna va du är kräsen idag" ibland blir man så. Speciellt när man vet att sin syster som är bäst på allt som har med mode, billiga kläder, rita och illustrator (som jag sa minst 5 ggr i skolan idag) kommer till stockholm och kan hjälpa mig utan att jag behöver lyfta ett finger. Det är lyx.

Iallafall det jag skulle komma fram till på bussen hade jag med mig en kopp kaffe som jag precis innan köpt på pressbyrån, frågade buss chaufören vad jag skulle  göra med min kaffe. Jag svarade lite förvånat "ja dricka den, sen slänga den" han svarade med att fråga VAR jag skulle slänga den. Jag tittade på honom ändå mera förvånat och svarade papperskorgen, såklart. Han nickade då och jag fick gå på. Jag fattade inte först vad han menade. Om jag skulle spilla kaffe eller om han tyckte jag såg ut som en liten dum unge som inte vet vad en papperskorg är.
Dock ändå mer till min förvåning kom han bak i bussen och frågade mig om jag blev förvånad då han sakt till mig. Jag att ja lite grann, han sa då att imorse hade han hittat en kaffekopp och en smörgås förpackning på ett säte. Och jag svarade att ja folk är inte så duktiga på att använda papperskorgen. Han log lite och jag tog det som en ursäkt för att han tagit ut sina aggresioner på mig.
Jag kände mig inte förnärmad. Men hörni människor.
Lär er använda papperskorgen så jag inte blir stående i regnet nästa gång jag ska gå på med en kaffe kopp.
;)



Där finns syrran för glad läsning om ni tröttnat på min ledsna blogg.
http://dissys.blogspot.com/

Kommentarer
Postat av: Liiiiiine

Hahaha, fan vilken snubbe! Jag har fått ultimatum flera gånger när jag har haft en kaffe i handen. "Antingen slänger du den eller så får du ta nästa." Snacka om att sådant kan förstöra ens dag.

Pusss

2009-05-06 @ 00:07:39
URL: http://lemine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0