19 år.

Och ibland vänder pannkakan på sig helt.




Ett speciellt Tack till Johan.
Älskar dig som fan, min bästa vän.
<3




Den här dagen började skit.
Kände mig övergiven som fan.
Jobbade nio timmar.
Åt en hamburgare ensam på Ok Q8 sen tog jag en promenad till Telefonplan.
Det enda jag längtade efter var att spela lite bowling med de människor som hade bestämt sig för att orka åka till Heron City, och såklart att Johan skulle hämta mig så jag inte behövde gå och frysa.

Så vid ca 15 minuter över 7 (slutade sju men behövde SÅKLART jobba över)
träffade jag Johan och klagade över hur arg jag var på alla,
speciellt pappa som skrivit det tråkigaste sms et jag någonsin sett.

Johan snackade på om bowlingen och berättade att vi skulle äta taco.
Lite gladare.
Eftersom Johans bil gått sönder skulle han hämta extra ljuset i källaren innan vi skulle dra upp och äta så vi gick genom källaren.
Plötsligt hostar Johan till och där insåg jag att någonting var påväg.
Då hör jag ett enormt sjungande från källarlokalen.
Jag ser att hela skaran var där;
Rebecca, Rauli, Jonne, Dellgren, Mamma, Pappa, Matte, Annika, Johnny, Anna, Danne 1 , Danne 2 och Husse.

Min första reaktion och det första jag sa var;
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Ingen har någonsin gjort någonting sånt här förr.
Jag trodde att Beccus och Dell hade det värsta i det här, men fick reda på att Johan startat skallgången och ringt mamma och pappa som ringt beccus och dell.
Helvette.

Jag var så sjukt glad, sen kom Line förbi också.

Vi lekte charader och var allmänt utflippade.


Tack alla som var där.
Det värmde som fan.
Ni gjorde min 19 års dag till den bästa födelsedagen någonsin!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0