se med dina ögon

Om någon kunde.
Om världen visste.
Hur onödig man känner sig,
när man hela tiden hamnar på ruta ett.
När man gång på gång
aldrig lyckas göra någonting rätt.
När meningarna hela tiden blir värdelösa.


Jag skriver meningar utan ord.
Jag säger saker utan att förstå.
Jag menar någonting utan att veta vad.
Om jag inte känner mig,
Hur kan du säga att du gör det?


I vilken del av ditt hjärta sa du att du älskar mig?
Ur vilken syn i ditt inre kunde du kalla mig falsk?
Så vilken av de delar du menar är vad du säger?

Jag tänker
Men du ser inte egenom det.
Du kan inte
För jag berättar inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0