.

Du var, jag är, vi hade, blir aldrig mer.

---

Jag kan fortfarande sitta och se tillbaka på alla dagar som gick,
jag undrar inte vad som gick fel. Jag vet var det var.
Men en sak jag fått förstå.
Älska ingen. Inte mer än du älskar dig själv. Då blir du fast föralltid.
Du och jag var samma person länge,
nu är vi inte ens i närheten.
Vi delade allt, vi lovade bort oss till varandra.
Nu är vi ingenting, vi är inte ens vänner, vi är inte bekanta.
Allt som pågick i över två år är ingenting idag.
Jag förstod inte att det kunde bli så,
att man kunde dela själ och sen poff.
Du har dödat alla minnen med mig, det kanske var det lättaste för dig.
Som om ingenting hade hänt, men ingenting händer idag.
Jag har allt kvar, alla papper, alla skrifter, alla minnen, alla bilder, alla ringar .. allt.
Jag kan inte förstöra minnena av någonting som för mig betydde allt,
men som nu är ingenting.
Jag älskar fortfarande min Carolina. Hon som var min.
Men hon finns inte längre.
Tiden förstörde själarna som höll oss samman.
Tiden läker alla sår, vi var ett öppet sår, blödde i varandra.

I mitt hjärta saknas någonting, jag blir aldrig hel igen.
För mycket sår har rivit sönder mitt hjärta och läkt delarna på olika håll.
Jag är en relik av en förr i tiden helt hjärta.
Nu är det ingenting.
Jag ska fortsätta gå, fortsätta inse att jag aldrig kommer få det jag en gång trodde jag fått.

I mitt värdelösa liv, har ingenting hänt.

In my dreams your all I see, that why I never wanna wake up.
This is a dream to me, hit me hard and let me stop pretending.

---

En mulberry väska, det är precis vad jag vill ha.



Fast jag vill ha den i mörkbrun, eller beige.
For you sister :)

You colored my thoughts,
You colored my heart,
You colored my soul
So for you I made it black..

---

En helt vanlig dag i en totalt jävla värdelös Johannas Liv.

Slår upp ögonen, det är kol svart ute, gör en styrke ansträgning och kollar klockan.
05:32, bara att somna om, prov i morgon..

Slår upp ögonen igen, ser att klockan visar 07:55 skönt, då kan man snooza en stund.
- Johanna när ska du upp?
- åtta.
- men klockan är halv tio.
- nej fan heller den är fem i åtta.
- men du vet ju att den klockan går fel.

Kuk, så var den dagen förstörd. Hade ställt tillräckligt med klockor, tyckte jag iallafall.
Men som vanligt spelar det ingen roll vad jag gör, det blir bara misslyckat iallafall.

Och nu ska jag försöka fixa skolan.
6 år på ett halv år, jag vettefan hur jag ska fixa det.
Som min kära mor säger,
"men älskling jag vet att du kämpar på"
Its not enough mum.
Om jag inte klarar det här nu är jag totalt jävla körd.

Dessutom hoppar mitt öga.

Do you think you found out what its all about?
think again.
Do you know the peoples around you?
Look closer.
You are always alone.

---

Jag trodde inte det här skulle hända, inte med dig.
Trodde det var slut på lögner då du bad mig om alla kort på bordet.
Jag trodde jag hade förstått mig på dig, tillslut.
Fått svar på alla frågor som snurrade runt runt i huvudet på mig.
Du satte allt i spinn igen.
Du vet att du har satt allt på spel, mig, våran vänskap.
Vet jag verkligen vem du är?
Misstag? Ditt ja.
Mitt? Definitivt.


Kåta upp någon,
Kyssa den (!?)
"vi ska aldrig ha sex mera"

Fan alltså,
"det jag sa till dig var det största misstaget jag någonsin gjort"
Tack.
Nej jag menar inte att du sa att JAG är det största misstaget.
Men jag blev ett misstag, jag blev totalt jävla kränkt.
JAG trodde på dig,
JAG litade på dig.
JAG trodde inte att du ljög om allt som var då.
Ja du är ärlig idag, men ser du att du gjort hela mig till åtlöje?

"Jag hade känslor för dig ett tag"
"Jag trodde jag var kär i dig, så när jag sa det var jag egentligen förvirrad"
"Jag har aldrig känt någonting för dig"
"Jag älskar dig Johanna, du är min bästa vän"

Jag älskar dig med,
men vilken del av dig ska jag lita på?
1, Att du lekte med mina känslor i ett halv år? Att du kysste mig och myste med mig för du behövde närhet? Och sen sköt mig i huvudet pga att du var "förvirrad"?
2, Att du hade svaga känslor som dog, du blev förvirrad visste inte vad du ville när jag försvann, sa en jävligt dum sak ?

Är du ett totalt jävla monster?
Eller är du en människa som gör misstag?


I want the truth from you, give me the fucking truth even if it hurts me.

Du är så.. Yeah Yeah Wow Wow

---

Fredag;

Jadu, Då gjorde jag nog någonting..

Lördag;
Denna dag installerade jag The sims, jävla helvettes spel tvinnar hjärnan på ett skrämmande sätt.
Skulle egentligen pluggade matte, men blev bara av en liten stund. Typiskt.
Sen gjorde jag mig iordning i en sådär 4h, men jag diskade och väntade på mat också, så det tog lite tid.
Jag och Johan skulle till Göta Källare, hans vän fyllde år och skulle firas.
Faktiskt ett ganska schysst ställe, dragigt.
Jag och Johan träffade på JW och Abdulkarim. Vi tycktes oss få en skymt av Jet-set Carl också.
Sen fick vi skjuts hem i en röd volvo som pajjade avgas systemet. Jobbigt läge.
Jag och Johan hade en Dellgren och Johanna avslutning på kvällen också.
Några tårar och många känslomässiga frigivningar. Ja.. hur som helst.
Det var en jävligt lyckad kväll.

Söndag;
Idag då.
Blev väckt vid fem i 11 av en förfrågan om att ta en morgon promenad, klar man ville ute och promenera lite. Så det var bara på med gråa byxor, håret upp i en ful toffs, blå "fox" tröja och skinnjacka.
Sen vandrade vi till Micro och sen tog jag bussen hem.
I vetskapen om min tvätttid vid 13:00 vandrade jag glatt till tvättstugan 12:55.
Till min vanliga tur upptäckte jag att nr 123 var inbokat 9:00 - 13:00 inte från 13:00 - 17:00.
Ja det var bara att vandra hem med en påse proppfylld med skitiga kläder.
Bokade en tid på torsdag då det var tidigaste dagen.. Så alla vet nu 13-17 !
Sen fastnade jag vid det dumma hjärntvättande spelet igen.
Mamma ringde och ville komma på besök, klart som fan tänkte jag.
Sen ringde Johan och ville bli mött, klart jag vandrade dit också.
Fick med oss lite varor hem från Coop Konsum också.
Kyckling med feta ost och färsk basilika blev söndags middagen.
Tack mamma :)
Sen som avslutning blev det Beck tittande med Mamma, Johan och Jonne.

Så nu sitter jag med Johan och ser lite bilder från lördag.


Och du, sötnos.
Eftersom du kände till bortglömd sist.

Johan; Tack för du ger mig ångest, skaffa en bil nu ;) Nejdå, Tack för du finns! Dom orden är nog dom absolut bästa jag kan säga till dig.


You are so beautiful.

If I could turn back time I would have done everything diffrent.

---

Jag vet inte riktigt om jag insett mitt liv påriktigt.
Ruiner är vad det är i just nu iallfall.
Fast först och främst innan jag börjar med depp talket har jag tre personer att gratulera.

Dellgren; - Get him tiger! Annars blir jag riktigt arg på dig ;)
Rebecca; - Du är värd allt bra som händer dig, har en sak till er ;)
Line; - Kladda sönder väggarna nu, Its all yours!


Mina änglar får iallfall ett bra liv, i slutändan. Ellerhur?

Jag ska försöka hålla mig på fötterna, har ju min älskade familj och min "sambo" så det rullar ju.
Förlorade jobbet idag, jävla skit. 200kr att leva på och jag känner mig bara så jävla värdelös. Kan inte hålla i någonting i den här världen. Sumpade skolan för massor av år sen så det gäller att lägga i 5an och köra ett grymt race om jag ska kunna klara av att få bort mina IG:n och ändra dessa till G.
Jag klarar det.
Hoppas ingenting äckligt växer i mig, orkar inte med mera problem nu.
Så..
Vad händer nu?
Den 27 Augusti drar jag till London och pluggar engelska.
Kommer hem igen den 12 December.
Den 17 December drar jag till Thailand igen och kör en backpacking som present till mig själv från mig själv och mamma. Blir borta i en månad men mamma är hos mig på julafton :)
Så när jag kommer hem har jag förhoppningsvis lägenhet och kan köpa sprit på systemet :)
Sakna mig inte för mycket bara.

Aww.. Nu ska jag försöka sträcka på ryggen och kanske läsa lite bok ;)


Life sucks.. I wish I could suck something.

Its hard to hold your head high while your lying down.

---

I dina ögon är allting perfekt.
Men i mina är det bara jag som försöker skapa en perfekt fasad, som vanligt.
Jag bröt ner mig själv idag i alla förvirrade tankar och i all panik.
Jag behövde någon där och jag hoppades att någon skulle vara där.

Liggandes på min säng kom hon in till mig och kramade om mig.
Det var allt jag behövde just då.
Närhet är allt man behöver ibland.
Jag behövde någons.
Därför har jag inte kunnat sluta krama på honom.
Dessutom skrämde hans ord mig från vettet.
Jag vet att allt som kommer ur den käften är sant,
genomtänkt, det har blivit till poesi i hans huvud.
Därför ser man inte en lögn i den människans fläckfria ögon.

Önskan att kunna vara någonting mera gör känslan outhärdig..
Hanskas med situationen så bra jag kan, men vad kan jag?


Handcuffs from above is fucking up.. closing.

And when youre trying, the water goes.
Im damned.

---

Ja som sakt,
jag gick upp i morse i vetskapen om en mysig dag.

Fick två goda nyheter, mina lärare låter mig pröva i två ämnen och i morgon ska det ta itu med.
Vandrade iväg till tvättstugan och såg en man i mitt tvättrum.
Insåg då att jag sett fel på tiden och att min tvätt tid var en timma senare.
Så jag drog mig upp och knöp ner bredvid Johan igen.

Så dax igen.
Ner till stugan.
Allt gick som påräls.
Tills sista gången skulle jag hämta ut tvätten.

Nemen NEJ.
Då hade allt vatten i hela min lägenhets länga gått och dött.
Så jag kan inte spola toaletten, kan inte durscha inte diska och inte tvätta.

Så hem igen med en fet påse blöta kläder.

You go girl!

I put my trust in you know.

Happy thoughts always resluts in sad eyes.

---

Då var hela lägenheten ren,
och varje del av mig värker av både smärta och ensamhet.
Kanske inte så bra att städa när man är sjuk.
Men vad gör man inte för att försöka dölja sin inre smärta med någonting,
distrahera alla tankar och känslor som gör en galen.

Jag känner mig helt slut,
ingenting går som tänkt.
Inte ens mina nya inköpa prylar kan få mig mindre frustrerad.

Köpte en diamant ring och en klocka för 13 kr idag.
Otroligt vackra, men kanske skulle passa bätte till en vacker människa.

Frustrationen tar över mitt normala medvetande.
"normala" kanske passar bättre,
jag är som en tickande bomb som snart slår ut sig själv.


-I can't live with or without you-

All I could do was touch her long blond/black hair.

---

Det kanske är sant som dom säger,
din hårfärg färger hur du är som person.

Blond så är du en bimbo som är puckad.
Brunett är du vanlig.
Rödhårig är du smart eller snarare nördig.
Svarthårig så är du antingen turk eller svartrockare.

Och om det nu är så, varför färgar vi då håret?
I sånnafall borde jag ju vara riktigt jävla puckad som går från puckad bimbo till nörd, eller?

Idag lyckades iallafall hela mitt hår förstöra min dag.

Håret såg hur bra ut som helst igår kväll, såg busigt och mysigt ut.
Så jag antog att det skulle vara lika snyggt efter jag durschat och sminkat mig.
Jag såg helt otrolig ut utom att mitt hår såg ut som ett jävla offer.
Jag drog i hårspray i håret och hoppades på det bästa,
men det blev bara värre.
Så nu är jag körd.

Förbannad, irriterad och ser ut som ett jävla cp mongo.


Jävla I-landsproblem.

All I really have to say is you made me belive.
You opend my eyes for something new.

---

På sätt och vis bad du mig om en förklaring igår.
Jag ska försöka göra detta simpelt
men kom ihåg en sak, eller två egentligen.
Det här är första och sista gången jag berättar det här.
Och.
Bry dig inte om att kommentera det.


Första gången jag såg dig tyckte jag att du var totalt jävla vacker men jag ville inte kasta mig in i någonting nytt för fort för jag ville verkligen inte att du skulle bli ett plåster.
Andra gången jag träffade dig var jag totalt jävla vidrig. Full som ett as och visste varken var jag hade mig själv eller någonting annat. Jag hade problem.
Dagen efter betedde jag mig som ett svin. Att jag sa alla dom sakerna jag sa var för jag försökte verkligen efter mitt förra förhållande bli iskall. Ville inte behöva gå igenom skiten igen. Det var nog de värsta dagarna i mitt liv. Men jag såg det inte.
Tisdagen då jag ändå ville ge dig en chans för även om jag inte kände någonting för dig ville jag ge dig en chans att fylla mitt hjärta med någonting annat + att jag tyckte att det var chockande nog att du ens ville träffa mig så jag gav det hela en chans. Efter att du kysst mig den kvällen var jag i himmlen.
Fan alltså, jag visste inte att all den lyckan som sprang runt runt i min kropp skulle förvandlas bara en vecka senare och sen jaga mig i över ett år.. om inte längre, bli en plåga.
Du fick mig att inse att det fanns människor utan massa jävla deprimerande tankar som faktiskt mot all förmodan kunde fatta tycke för någon som jag.
Du var / är perfekt i mina ögon.
Vi pratade om allt, även om det du inte förstod dig på.
Du kramade om mig och tröstade mig när mitt ex var helt borta i huvudet.
Med dina tankar och dina förklaringar fick du mig att inse att det fanns kärlek utan krav, hot och katastrof.
Vi hade liknande prioriteringar och hela din utsida och insida fick mig helt enkelt lycklig. Du strålade någonting som ingen annan visat mig förrut.

Dock hade jag mer negativa sidor så du kände aldrig som jag gjorde, ditt intresse föll som en sten.
Någonstans varesig om det var av sympati eller kanske nyfikenhet som fick dig att ändå vilja vara min vän. 
Alla jävla onödiga bråk vi gick igenom förvandlades såsmåning om till vänskap. 
Stark som fan.
Du vet vad jag menar.

Plötsligt bodde jag här, jag var en av dina närmaste vänner, men ett litet problem att du ändå hela tiden varit den människan som en gång kysste mig, höll min hand i baksätet av en bil och som fick alla fjärilar i hela min kropp att gå i upplopp. Någonstans i mig kommer du alltid vara den.
Jag kommer alltid vilja känna samma sak som jag gjorde då, med dig.
Jag kommer alltid vilja veta vad det var som gick snett. Varför jag inte fick mer av dig än jag fick.

Så det är dax att sätta stopp för det här, jag vill verkligen av hela mitt hjärta inte vilja känna dina läppar varje gång jag ser dig. Inte vilja ligga och hålla om dig i timmar framför en dålig film. Inte se på dig och kunna titta på dig resten av dagen.
Jag vill se dig som du ser mig. 
Min bästa vän, som jag verkligen älskar.

Och det finns bara ett enda sätt att få det att en gång bli så.
Att försvinna ur ditt liv, det vet du.
Men inte nu, inte i morgon, men den dagen kommer och det vet du.

Nu vet du varför du är perfekt i mina ögon varför jag känner som jag gör.


You are always inside. 

If someones happy why is there always something to put you down?

---

Nu är det såhär i sverige och i hela världen att det är okej att inte vara som alla andra.
Du kan vara lång, kort, fet, smal, blond, brunett, grönögd eller blåögd.

Men en sak.

Jag är jävligt liten i min storlek.
Förr i världen då mulliga/feta inte hade någon rätt i samhället kunde jag utantvekan få på mig stl S.
Nu då världen ändrats så vill man gärna slå ut alla som är små/smala.
Så nu är det tveksamt att jag ens får på mig stl XS.

Jag kommer aldrig glömma den dagen då jag ville köpa vita jeans av märket tiger.
Jag prövade stl 27 såklart förstort.
Sen blev det en 26 och det såg fortfarande ut som om jag hade en svartplast påse på benen.
En 25 skulle såklart passa.
Men nej, inte den heller.
Av den "så" trevliga expediten fick jag höra.
"alltså du kanske borde pröva H&M's barn avdelning"
Förnedrande.
Efter det lovade jag mig själv att aldrig gå tillbaka till den affären.

Men är du överviktig då får du jätte gärna ta på dig ett par vita stl 48 tigerjeans.

Och inte sluta med att man nu utesluter smala människor.
Nu blir du inte klassad som kvinna om du har större fötter än 43.

Min älskade Rebecca, ni alla känner igen henne som en av mina vackraste modeller.
Hur femenin och kvinnlig som helst. Men på skoavdelningen är hon man.
Hon kan inte ta på sig någonting annat än killskor.
Okej tänker ni.
"det är väll mysigt att hon kan ha samma skor som sin pojkvän"
Men helvette.
Hon vill väll fan vara kvinna under låren också?

Så okej.
Världen utesluter inga människor
utom dom smala och dom med större fötter.
Get a grip och gör någonting åt det.


Om någon säger du är inne,
så är du jävligt ute.

Ive never met the love of my life but ive heard the band to make it easyer.
- Goo Goo Dolls-
"What you feel is that you are, and what you are is beautiful"

---

Sex and the city
ett helt nytt perspektiv på livet.
Fan,
jag förstår inte varför jag går runt och klankar ner på mig själv.
Jag är vacker.
Vad fan har jag fått alla andra tankar ifrån?

Okej jag är människa, jag har skravanker, såklart!
Som alla andra produkter i den här världen är det någonting som inte passar.
Men varför ändra på dom?
Det här är ju jag?

Jag ska leva med mig själv resten av mitt liv, varför bara inte inse att jag är perfekt.
I min värld.
Jag är precis som jag ska vara, för det var såhär jag var tänkt.

Min insida är om inte ändå bättre än min utsida.
För varför skulle jag annars lyckats träffa dom människorna som står mig närmast rakt i hjärtat?
Ni gör mig vacker.
Jag förstår inte varför ni inte tänker detsamma.


Dags att inse att hur mycket pengar man kan lägga ut på plastik operationer är det bättre att spara dom så man kan köpa någonting man verkligen vill ha.
Som en lambogini :)

Jag kanske börjar bli gammal i min tänkade, men vafan! Jag är 19 , jag är vacker, jag drar till London i Augusti jag har hela livet framför mig och vem kommer jag spendera livet med?
Jo mig själv!

---

En sak till.
"Min nya gaddning.
Till dom två som hållit mig på fötterna under alla år jag hatat.
Jag älskar er, jag älskar oss.
Vi är föralltid, hur mycket vi än försöker kommer blodet alltid vara samma."


(Fotograf: Johan. In the garage)

Och ibland vänder pannkakan på sig helt.

---

Ett speciellt Tack till Johan.
Älskar dig som fan, min bästa vän.
<3

---

Den här dagen började skit.
Kände mig övergiven som fan.
Jobbade nio timmar.
Åt en hamburgare ensam på Ok Q8 sen tog jag en promenad till Telefonplan.
Det enda jag längtade efter var att spela lite bowling med de människor som hade bestämt sig för att orka åka till Heron City, och såklart att Johan skulle hämta mig så jag inte behövde gå och frysa.

Så vid ca 15 minuter över 7 (slutade sju men behövde SÅKLART jobba över)
träffade jag Johan och klagade över hur arg jag var på alla,
speciellt pappa som skrivit det tråkigaste sms et jag någonsin sett.

Johan snackade på om bowlingen och berättade att vi skulle äta taco.
Lite gladare.
Eftersom Johans bil gått sönder skulle han hämta extra ljuset i källaren innan vi skulle dra upp och äta så vi gick genom källaren.
Plötsligt hostar Johan till och där insåg jag att någonting var påväg.
Då hör jag ett enormt sjungande från källarlokalen.
Jag ser att hela skaran var där;
Rebecca, Rauli, Jonne, Dellgren, Mamma, Pappa, Matte, Annika, Johnny, Anna, Danne 1 , Danne 2 och Husse.

Min första reaktion och det första jag sa var;
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Ingen har någonsin gjort någonting sånt här förr.
Jag trodde att Beccus och Dell hade det värsta i det här, men fick reda på att Johan startat skallgången och ringt mamma och pappa som ringt beccus och dell.
Helvette.

Jag var så sjukt glad, sen kom Line förbi också.

Vi lekte charader och var allmänt utflippade.


Tack alla som var där.
Det värmde som fan.
Ni gjorde min 19 års dag till den bästa födelsedagen någonsin!